Ledsen fläskfilé

I helgen gjorde jag mig till och lagade riktig middag. Stekt fläskfilé med brynt charlottenlök och champinjoner, sås och klyftpotatis. Det var ett impulsköp i affären. Se där, billig dansk fläskfilé, perfekt! Då smakade det gott, men idag känner jag mig som en stor skurk... För den där fläskfilén kom med största sannolikhet från en väldigt ledsen dansk gris... Jag har sett inslaget http://www.youtube.com/watch?v=DoY4om5qnH0
där människors grymhet mot djur återigen gör sig känd...

Förlåt grisen. Förlåt, för att jag är köttätare. Jag tycker om kött. Men det fastnar i halsen när jag ser de här inslagen om vidrig djurhantering, plågsam uppfödning och transporter... Hur dumt det än kan låta så vill jag bara äta glada grisar. Grisar som har haft det bra. Vuxit upp i en bra miljö, med bra mat. Som det var på landet förr. Man köpte in en liten gris till bondgården, gödde upp den under året med skulor och matrester, lät den grisa runt i stian, ta långa gyttjebad, och till jul slaktade man den och åt upp den. Hemskt? Inte i jämförelse med den industrialiserade storskaliga "produktionen av kött" som det så fint heter...

Förlåt grisen, inget mer billigt danskt fläskkött för mig. Nu ska jag hitta en ekologisk närproducerad och glad fläskfilé istället.

Härliga unge!

Min systerdotter fyllde två år igår. Hon är i den där underbara åldern när orden börjar bubbla fram och den egna viljan testas mot resten av världen. Igår var jag där och lämnade över en present; ett disney-lego med prinsessor. Egentligen ville jag haft ett bil-lego men det fanns ingen lämpligt för så små skruttar. Den här lilla damens första ord var bil, och sedan dess är det bara bilar som gäller. Dockor är helt ointressanta, nallar kan möjligtvis gå bra, men helst om de får åka bil.
Jag fick en kram och ett - Tack tack! (Något hon också var tidig med att säga, till mosters förtjusning. Jag gillar artiga barn!)
Jag frågade om hon hade lärt sig att säga Helena ännu, vilket är lite svårt eftersom det är trestavigt, och då fyrade hon av ett leende, nickade och sa - Hella!
Jag smälte... Som vanligt... Sedan åt vi köttbullar och makaroner och favoriträtten av alla: glass. Resten av kvällen satt hon vid bordet, mycket koncentrerad med tre av de stora legobitarna och satte ihop dem och tog isär dem om och om igen...
Det hade uppenbarligen räckt med att ge henne tre legobitar.

Arrogans i spåret

Nu är jag arg. Igen...
Hur svårt kan det vara för en normalbegåvad person att förstå och efterleva en instruktion?! Jag talar givetvis om onsdagens löplopp Vårruset som ägde rum i vårt anrika grönområde Slottsskogen. Man skulle ju kunna tänka sig att det finns en god anledning till att det finns många olika startgrupper. Allt från "springa fort" till "lunka". I de sista startgrupperna torde således långsampromenerare, barnvagnsknuffare och stavgångare befinna sig. Men icke!! I onsdags fyllde de upp hela löparbanan i starten av loppet genom att fläka ut sig tre, fyra i bredd! Gåendes!
Att ta sig förbi dessa horder av ignoranta och arroganta tjejer, damer, tanter, (eller snarare det samlingsnamn som jag valt åt dem; förbannade satans kärringar,) var en utmaning. I början försökte jag artigt smita emellan och upprepa - Ursäkta, förlåt, men efter några meter infann sig en vitglödgad ilska över packet som var ivägen för oss som faktiskt ville genomföra loppet springande. När en kilometer var avverkad ville jag bara skrika ut
- Men för h-ete flytta på er, ni är i fel grupp!!!! Men vem vill ödsla syre och kraft på att skrika åt folk som med all säkerhet förstår, men skiter i alla instruktioner. Jag tog mig runt men arg, sur och på en avsevärt sämre tid än vad jag fått om vägen varit fri. Skäms på er!

Kom sedan inte och klaga på ungdomar som inte gör som ni säger. Ni har själv satt ribban och föregått med ett uselt exempel. Ni har visat att det är helt ok att skita i regler och instruktioner, även om man förstör för någon annan!

För övrigt förstår jag inte vad små barn och hundar hade att göra i Slottsskogen under dessa timmar, högtalarna stod på max och jag såg minst tio sönderstressade vovvar som slet i sina koppel. Skäms på er hundägare med!

Spik i ryggen

Jag har köpt en spikmatta. En grön Shakti-matta som enligt uppgift har många olika välgörande egenskaper. Spikmattan sägs motverka ...

• stress
• sömnsvårigheter
• muskelspänningar
• spänningshuvudvärk
• rygg- och nackvärk
• ledvärk och stelhet
• PMS - och klimakteriebesvär
• dålig cirkulation i kroppen

Inte för att jag anser mig lida av mer än högst två av ovanstående problem men man ska testa allt innan man avfärdar det. Och det kan ju funka!

Igår invigde jag tingesten då jag mycket försiktigt la mig ner på den och försökte att slappna av när 6000 spikar, eller ok då; plastpiggar petade in i ryggen... Mmm så skönt och avslappnande... (Jo det var faktiskt det, men det tog nästan tio minuter innan jag kunde slappna av och sluta oroa mig över att piggarna skulle perforera mig och förvandla mig till en nåldyna.) Efter ett tag blev det alldeles varmt och jag kände hur det susade i öronen när blodet pumpade runt lite snabbare i systemet. Efter en stund blev jag dåsig och tung, kändes lite som att ha druckit ett par glas vin en fredagskväll efter en slitsam arbetsvecka. Lite så där go´och lurvig. :-)

Ikväll ska jag ägna mig åt att leka fakir igen.

Här kan man läsa mer om spikmattor: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article4973025.ab

Flytten del 3. Uppdraget slutfört...

Nu är jag på plats i den nya lägenheten. Det har varit en lång och tung väg fram men nu är allt på rätt adress, om ännu inte på rätt plats. (Och det lär dröja) Det ser ut som ett inferno, saker högt och lågt, och ett evigt letande i alla lådor och svarta plastsäckar, men jag är här!