Mer trädgård

Arbetet med trädgården fortskrider och i helgen firar vi Valborgsmäss genom att beställa ett lass finfin matjord och anlägga gräsmatta där vi i i höstas fyllde igen den äckliga trädgårdsdammen. Det gröna alg-slemmiga vattnet tömde jag och svärmor med gemensamma krafter ut, och istället fyllde vi hålet med sten och därpå ganska ansenliga mängder makadam.

Vid trädfällningen fylldes hela området med galet mycket stammar, ris och grenar, men även det är nu äntligen bortforslat. (Efter många timmars slit)

Runt dammen har jag planerat blommande buskar och klätterrosor som en fin inramning och nu fattas bara den gröna mjuka gräsmattan.

Nu ska bara resten av veden klyvas, och sedan väntar akuthjälp till den stackars häcken som för en tynande tillvaro. J gick lös på den med liv och lust vid röjningen av all vegetation som tagit över hela trädgården och det resulterade i en stympad och delvis svårt sargad gränsmarkering. Nedre delen av trädgården består av ren blålera och när den torkar har de stackars rötterna all möda i världen att leta sig ner igenom ett lager som nästan liknar betong. Nu ska de få lite mjuk gosig jord att växa och frodas i men det innebär att allt måste grävas upp och den nya jorden myllas ner.

Det är så sant som det är sagt: Den som har hus och trädgård saknar inte fritidssysselsättning...

Men det är värt allt slit för visst är det underbart att få komma hem och känna doften av körsbärsplommonträdet i full blom, se knopparna svälla på syrenen och höra koltrastarna flöjta. Här är ett smakprov av våren i vår trädgård

Dymmelonsdagen

Påskfriden är inledd. Stilla veckan är för min del en kort arbetsvecka, där skärtorsdagen är en halv arbetsdag, och således lämpar sig alldeles ypperligt för att ta ledigt på.
Det märks i trafiken att många har påsklov. Det är lite tunnare i köerna och ändå fler olyckor än vanligt.
Märkligt det där... De ovana bilförarna ska nödvändigtvis ut och beblanda sig med sta-borna och då går det illa. De flesta verkar vara stelopererade i nacken eftersom man konsekvent ger blanka katten i att vrida på huvudet och slänga en blick i "döda vinkeln". Användandet av blinkers verkar helt ha gått ur modet, och att väva ihop två filer enligt blixtlåsprincipen synes rent omöjligt utan häftiga inbromsningar, trängande och tutande.
Vilsna turister krypkör och läser skyltar samtidigt, varpå de till sist kommer på att de ligger i fel fil och kastar över fordonet i nästa. Att filerna delas av en heldragen linje verkar helt ointressant i sammanhanget.
Varje vägarbete kommer som en total överraskning trots omfattande skyltning en god stund i förväg, och slashasarna som sitter och sover när trafikljuset slår om till grönt, verkar ha kongress i stan eftersom de alla samlas i centrum...

I morgon tänker jag inte utsätta mig för det där. Möjligen tar jag bilen till handelsträdgården och köper lite mer blommor, i övrigt tänker jag tillbringa dagen i trädgården. Högarna med ris, kvistar och kapade stammar krymper långsamt och ambitionen är att allt ska vara väck efter påsk. Hoppas att vi kan återgå till vårt badrumsprojekt då. Jag är trött på att ha en toalettstol i köket...

Operation trädgård

Mitt i renoveringen av badrummet bestämde vi oss för att ta ner en stor och vildvuxen tall i trädgården. Det aktuella trädet var en tvåarmad best som stod mellan två luftburna telefonledningar varav den ena ledde in till grannens hus. Under blåsiga dagar kunde vi se hur den vajande kronan touchade ledningen på ett oroväckande sätt, Placerad på gränsen mellan oss och grannen kändes det inte optimalt att själv ge sig på den.

Min kära sambo, som är en sann optimist och med den sköna devisen: ingenting är omöjligt som mantra, ville givetvis själv gå loss på eländet med sin motorsåg men där satte den förnuftiga (och försiktiga) Helena stopp.

Det blev en arborist som fick åta sig uppdraget att i sektioner såga ner tallen. Det gick bra, men när den var nermonterad i mindre delar, uppskattade vi den nya ljusa utsikten såpass att vi genast kompletterade avverkningen med att själva ta ner en något mindre tall och två rangliga björkar.

Det blev väldigt bra, men efterarbetet har nu tagit en vecka. Hela föregående helg stod jag vid den inlånade trädgårdskvarnen och matade ner grenar, tallris, kottar och kvistar. Det kändes väldigt bra att höra maskinen tugga ner allt till grovt flis och se valsen jobba. När behållaren blev full tömde vi ner den i den tråkiga slänten där det mest växer kirskål och annat ogräs. Hoppas att de sura tallbarren kväver det.

Alla stora bitar av stammen ska nu kapas och sedan klyvas till lagom stora vedträn. Sedan ska allt staplas i vedbon och där ligga och torka i minst ett halvår. Därefter... är det bara resten kvar...