Det har blivit dags att välja skola för vår blivande sexåring, Vi bor i ett så kallat primärområde inom Lundby stadsdelsförvaltning. I vårt närområde finns en skola. En liten F-5-skola som var på väg att läggas ner under 90-talet eftersom det var så få barn som gick där. Sättet man hanterade skolan på var skamligt. Man lät helt enkelt bli att hålla den i skick, undvek att sätta in vikarier när det behövdes, drog ner på underhållet och blundade medan skolan höll på att självdö.
Då hände något. Föräldrarna gick ihop och reste sig mot kommunen. Man bildade en föräldraförening som med gemensamma krafter räddade kvar skolan. Man anordnade fixar-dagar där man lagade, målade och städade. Man turades om att bemanna när det fattades folk i bamba, städet eller i vaktmästarfunktionen. Det var ett enträget slit som till sist gav resultat då en begynnande generationsväxling i området genererade ett ökat elevunderlag. Först då insåg man från kommunens sida att det var nödvändigt att låta skolan vara kvar. Det var då det...
Idag är situationen den motsatta. Under de senaste tio åren, med en drastisk ökning under de senaste fem, har nästan samtliga villor i området bytt ägare och barnfamiljer har flyttat in.
Men skolan har inte byggts ut i samma omfattning.
Det innebär i praktiken att den naturliga ordningen, där samtliga barn i samma område "tillhör" en viss skola och är garanterade plats där är upphävd. På samma gata kan hälften av barnen få plats på skolan tack vare den s.k syskonförturen, dvs att de har ett äldre syskon som redan går på skolan eller att de bor geografiskt närmare. Och då talar vi om meter. METER.
Man tar en passare, sätter nålen på skolan och drar en cirkel som motsvarar två km från mittpunkten. redan inom en km finns det över 30 barn som är födda 2012 och kommer att söka förskoleklass. När man räknar bort alla de barn som har syskonförtur så är resten kvar. Det innebär att vårt "fria" skolval avgörs av att vi inte bor i direkt anslutning till skolan. Grannen som har 25 meter kortare väg till skolan kan ha turen att få ha sitt barn där, men vi som idag har en så kort väg att vi kan promenera dit, kan istället tvingas köra vårt barn till en annan skola.
Barnen som är grannar och leker tillsammans på fritiden får inte gå i samma skola på grund av kommunens ovilja att lösa, eller ens se problemet. Från och med hösten 2018 kommer förskoleklass dessutom att bli obligatoriskt. Skolplikt för 6-åringen och ett krav att se till att barnet hämtas och lämnas någon annanstans än i närområdet. Miljömässigt och ekonomiskt är det hål i huvudet. För att inte tala om barnens bästa...
Men här kommer ett finfint förslag: Om ni nu vet att inflyttningen ökar och att det är många barn födda 2012. Varför inte då lösa problemet som man gjort på andra ställen genom att sätta upp moduler? På så sätt skulle man inte exkludera ett antal barn som inte har gjort något fel mer än att deras arma föräldrar inte fattat att de borde ha köpt ett av husen som ligger granne med skolan.
Något är fel här. Och de går som vanligt ut över de som inte har en egen röst; barnen.
