När jul och nyår är över infaller den svåraste tiden på året. Februari är en oändligt seg månad. Ömsom snö och kyla, ömsom dimma, regn och slask. Allt är smutsigt och fult, dött och kallt. Mars är inte mycket bättre. Något ljusare, det medges, men vädermässigt brukar de två vara likaledes urusla.
Jag längtar efter vår och värme. Längtar efter att få känna solens strålar smeka mitt ansikte. Trånar efter att få höra fåglarna flöjta i det nyutspruckna bladverket, dra in den mjuka lovande doften av mylla och späda skott. Att få andas våren i djupa andetag.
Längtar efter att få falla ner på knä och rensa land från spirande ogräs, känna jorden under mina händer och försiktigt bädda runt vårlökarnas knoppar som blygt tittar fram ur den mörka myllan. Rensa undan döda fjolårslöv, kvistar och gräs för att frigöra det som växer därunder. Det som ska knoppas, frodas och till sist blomma ut i fantastiska färger och dofter fram på försommaren.
Som jag längtar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar