Vår första tanke var att sätta igen dörrhålet mellan det gamla köket (som ska bli ytterligare ett sovrum) och det nya köket, men si det gick inte. Huset värms av två luft-luft-värmepumpar och värmen är beroende av fri cirkulation. Visst blåser luften runt ganska bra men att den skulle klara av att leta sig runt två 90-graders-böjar för att kunna värma det nya sovrummet är orimligt. Visserligen gillar jag att ha det svalt när jag sover, men rimfrost i täcket är lite väl magstarkt.
Dörrar saknas på flera ställen i detta hus och det tycks omöjligt att finna en överfasad dörr från 1947 eller däromkring. Istället kom vi på den briljanta idén att återanvända en av salsdörrarna. När det fortfarande var ett valv mellan matsal och vardagsrum kunde man vid behov avskärma med två vita skjutdörrar som smög in i väggen utan att märkas när de inte användes, och de hade vi nu inte längre behov av när hela väggen försvann.
J monterade upp dörren på originalskenan och det blev hur bra som helst! När man inte behöver ha stängt smyger den in i väggen bakom kyl och frys, och ingen vet om att den finns. När man har tröttnat på köksljuden är det bara att dra igen den. Öppet eller stängt väljer man som man vill, och så får vi fortfarande möjlighet att leka jage varvet runt i en genomgång mellan hall, sovrum, kök, vardagsrum och så tillbaka ut i hallen. Strålande!
Nu när vi får det så fint i vårt nya kök/vardagsrum så är det inte utan att man kritiskt börjar granska möblemanget och önskar sig nytt. Inte allt, men vår vita matsalsmöbel matchas dåligt att mitt stora vitrinskåp i ek. Jag testade idén på J att helt enkelt måla skåpet vitt men hans vilt stirrande och vantrogna blick skvallrade om att han inte tände på den nämnvärt. Efter att han både hojtat helgerån och strängt föreläst om originalskickets betydelse släppte jag den tanken och bestämde mig istället för att försöka hitta ett nytt vitrinskåp, ett vitt.
Vårt soffbord (också det i ek) planerar jag att byta ut mot ett mer passande, kanske ett smäckert 50-talsbord i ett mörkare träslag.
Det går långsamt framåt men så fint det kommer att bli!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar