... för is är det ont om, men tiden springer ifrån mig.
Nu är det dan före dan före, dan före dopparedan... (Eller hur det nu blir) Alltså; 3,5 dagar kvar till julafton...
På lördag är det dags att åter bänka sig framför Kalle Ankas jul, smörja kråset med alltför mycket och för fet mat, och se barnens ögon tindra av förväntan inför Tomtens besök.
E och S har sina önskelistor klara, och bedyrar ofta hur snälla de varit. Minnet är bra men kort...
Hemma har vi pyntat och klistrat tomtar både högt och lågt. Barnen kan i vanlig ordning inte låta bli att pilla på julgranskulorna och sticka sig på barren, och lilla E envisas med att låtsas att julgransljusen är lypsyl.
Men jag har överseende med det, för jag älskar julen. Enda smolket i glädjebägaren är att det inte så många lediga dagar som man får njuta av härligheten, och att vi ännu inte har lyckats hitta ett pepparkakshus för montering och dekoration. Idag gör jag ett nytt försök så får vi se hur det går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar