tisdag 30 juni 2009

Ljuva fexti-tal!




Jag är barnsligt förtjust i gångna tider och framför allt slutet av 50-talet till början av 60-talet. Även om det var många år kvar tills jag gjorde entré in i livet så faschineras jag av den tiden, en tid jag hellre vill kalla "fexti-talet". Runt 1955 - 1965, innan flower-power-vågen, och peace´n love. Jag minns varken Hylands hörna, raketost, Elvis eller Tommy Steel. (Min mamma höll stenhårt på Tommy, för hon tyckte att Elvis hade så feta läppar, även om hon idag kan erkänna att Elvis nog faktiskt sjöng betydligt bättre) Jag önskar att jag hade fått uppleva allt det där. Modet, bilarna, frisyrerna, rock´n´roll, filmerna, raggarkulturen, jitterbugg. Mest är jag lockad av de amerikanska influenserna. Tänk er en äkta amerikansk Diner, en metallvagn med rundade hörn och en neonskylt på taket. Svartvitrutigt golv, röda skinnsoffor i form av bilsäten, en Jukebox i ena hörnet som vänder skivor med de senaste hitsen. Milkshake med ett blankt rött körsbär på toppen och feta dollargrin på parkeringen utanför. Cheva, Buick, Pontiac och kanske en Volvo P1800. Turkost och rosa, samlarbilder på filmstjärnor, brylcréme och skinnpaj. Söta klänningar, rött läppstift och vita handskar. Jag kan hålla på hur länge som helst.

Mamma som faktiskt var med när det begav sig har inte samma glammiga bild som jag målar upp. Hon minns att det var ganska fattigt och eländigt för de flesta. Den amerikanska glamouren nådde aldrig riktigt fram. Den första tonårsgenerationen har den kallats. Men alla gjorde inte revolt och de som gjorde det drog på sig ett utanförskap. Lite föraktfullt kan mamma fortfarande minnas raggarbösset som körde runt runt Stora Torget i Borås varv efter varv på kvällarna och hängde på Violas café. Men hon minns också hur vågad hon kände sig när hon beställde en Coca Cola och två lösa Bill och hur hon och hennes gäng var ute och dansade.

Då var det vardag, för dem som levde i tiden. Men kanske var det inte så olikt från idag, trots allt. Men jag önskar ändå att jag hade kunnat få vara med. I framsätet på en nedcabbad rosa Cadillac med stora fenor!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar