onsdag 1 juli 2009

Semesterminnen




Så går vi in i juli månad och den så kallade industrisemestern. Jag vet inte hur mycket bevänt det är med det där nu för tiden, men när jag växte upp var det ett aktuellt begrepp. Idag åker de flesta familjer söderut en eller ett par gånger per år på charter men när jag var liten var det ganska ovanligt. Första gången jag åkte på chartersemester var jag runt 12 år då familjen drog till Mallorca. Det var exotiskt och fantastiskt men idag hade jag nog gäspat åt turistghettot och det gigantiska vita hotellkomplexet med den standardiserade poolen i mitten.

Vår familj drog vanligtvis alltid iväg på husvagnssemester. Jag minns den extremt tidiga uppstigningen den morgonen när det var dags att ge sig av. Hur vi hade packat vår gamla SMV några dagar i förväg och hur det kändes att halvt sovande sätta sig i den morgonkyliga bilen när solen värmde in genom sidorutan. Jag hade en kudde under ena armen och vanligtvis en nalle under den andra. Kalle Anka-tidningarna var redan instuvade liksom min systers free-style med kassettband innehållande Carola, Herreys och diverse andra artister inspelade från topplistan eller Rakt över disk med Clabbe.
Pappa hade en grön Citroên, en "Padda" som var otroligt komfortabel men som rostade snabbare än man hann lappa ihop den. En fördel var att det inte fanns någon upphöjning på golvet bak vilket gjorde att en femåring kunde ligga raklång där på filtar och kuddar. Eftersom jag var minst åkte jag raskt ner på golvet när min äldre syster intog hela baksätet.

Vi brukade åka söderut, färjade antingen Helsingborg/Helsingör eller Trelleborg/Sassnitz. Sedan gick resan till Danmark, Tyskland eller Holland. Det var ibland väldigt långa sträckor att köra med två ungar i baksätet som trätte över det mesta. Min far som är lugnet själv brukade hantera det där ganska bra. Han blev bara irriterad när mamma vimsade bort sig på kartan och inte visste om vi skulle svänga höger eller vänster eller när jag och min syster gafflade mer än vanligt där bak. En enda gång röt han till på skarpen. Jag vill minnas att det var varmt, över 30 grader och att vi hade kört på autobahn i en evighet och dessutom stått i bilkö ett antal timmar. Till sist rann sinnet över när vi återigen rök ihop över en bagatell. Han ställde sig på bromsen, vände sig bakåt och röt (!) - Nu sitter ni i var sitt hörn och håller käften!" ...
Vi var tysta som möss hela resterande resan. Vågade knappt röra oss. Pappa hade höjt rösten!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar