Alla dessa distraktioner...

Jag håller fortfarande på att organisera min lägenhet.

-Ännu?! skriker ni nu, - Blir du aldrig klar människa?!

Och svaret på den frågan är lite skamfullt; näe. Inte så länge jag fastnar i annat. När jag gör roliga intressanta saker är jag oerhört fokuserad och organiserad. När det gäller "måsten" och "borden"; inte lika mycket...

För några dagar sedan fick jag hjälp med att bära upp den sista omonterade bokhyllan från källarförrådet. Jag tömde de två befintliga hyllorna som jag i husmoderlig nit faktiskt redan fyllt med alla mina böcker och åter fylldes golvet med hopplösa högar av böcker. Efter montering och skjutande hit och dit för att måtta rätt, nöjde jag mig och påbörjade isättningen av böckerna igen. Eller rättare sagt, jag försökte påbörja CD-pelaren... Men hjälp, så mycket roliga CD-skivor man har samlat på sig under åren!
Jag fastnade omgående i några brända omärkta skivor som jag bara var tvungen att lyssna igenom. (Hittade både Rammstein och åttiotals-schlager) Dessutom återupptäckte jag både tvivelaktiga inköp och en del skäms-skivor.

Har ni några skäms-skivor? Bra! Jag är av den åsikten att man ska stå för sin skivsamling. Man gör sig inte av med misslyckade köp eller presenter utan låter de få sin givna plats i samlingen och lär sig att leva med dem.

Jag kan ju passa på att erkänna att den mest skamfyllda skiva jag äger är en vinylsingel med Midi Maxi och Efti. Minns ni? Systertrion som var totalt tondöva men som såg "rätt" ut. De draftades, hypades och fick spela in låten Bad bad boys. Och ja, resten minns ni. Låten var precis lika usel som sångarinsatsen och de förföll snabbt i glömska. Men jag har min singel kvar. Som ett minne och en symbol över dålig musik. Men även dålig musik har sin plats i skivsamlingen.

Så gå nu och leta bland skivorna och kolla in vilka pinsamheter ni helst vill gömma! Erkänn nu! Någon av er har säkert något mycket värre än Midi Maxi och Efti undanstoppat!