Trädgård med djur

I helgen var jag på landet, i mina föräldrars hus. I ett stugområde fem minuters promenad från havet ligger den solgula träkåken omgärdad av en trädgård som blivit min glädje och stolthet. Jag är ju väldigt road av blommor och trädgårdspyntande och de tämligen svåra förutsättningarna för prunkande grönska i kustzonen ser jag som en utmaning. Ni som följer min blogg vet också att jag i våras ondgjorde mig över kaninerna som glatt smaskade i sig allt planterat som kom i deras väg. Utöver glupska gnagare finns det diverse andra problem för den glade hobbyodlaren. Jorden består mest av sand. Varje år fyller jag på säckvis med jord och varje år försvinner jorden mer och mer under sommarsäsongen och blandas upp med sand igen. Det är få växter som verkligen trivs i det torra, salta och ibland blåsiga klimatet. Rosor funkar fint. Vi har både röda klängrosor och vita rosor som doftar fantastiskt. Jag tycker om trädgårdar som doftar. Vid rosorna har vi lavendel och mot ena staketsidan står en stor jasminbuske som i år har överträffat sig själv med hundratals doftande vita blommor. Jag har också upptäckt att ginst och syréner trivs utmärkt. Nu när allt som är gott är instängt bakom nät får kaninerna nöja sig med det som växer vilt. Faktum är att jag egentligen tycker att de där små skuttkrakarna är väldigt söta. Därför blev jag lite ledsen när mamma berättade att familjen Kanin just mist två av sina tre ungar till grannens katt...
I går hälsade jag också på vår huskråka. Det är en ensam kråka som brukar sitta i tallen i ena hörnet av trädgården och kraxa lite tyst för sig själv. Han verkar nästan lite sällskapssjuk och ibland tar han sig en flygtur över altanen för att kolla in läget. Igår var det fullt pådrag med djur i trädgården och sent på kvällen när jag satt på trappan med ett glas vin och pratade i telefon, prasslade det till i buskarna och fram kom vår lille igelkott. Han stannade till när han såg mig. De små kolsvarta blanka ögonen plirade och den lilla fuktiga nosen darrade innan han bestämde sig för att försvinna in under nästa buske.
En fin Halländsk kväll, nära naturen.