I torsdags drog hela familjen ner till Wapnö gård utanför Halmstad. Vi körde ut på landet över åkrar och ängar för att titta på kossor, och få en guidad tur på mejeriet som levererar den godaste yoghurten i helaste världen (förutom den danska, som jag inte kommer ihåg vad den heter men minns att den har en liten blåmes som logotype) Nå, det var ett sidospår.
I alla fall så var minstingen, min systerdotter Ebba, strax över två år, väldigt nyfiken på om hon skulle få se kossorna bajsa. Själv kunde jag tänka mig att klappa en snäll kossa på mulen och köpa en glass. Trots differensen i förväntningar på äventyret så lotsades vi strax runt av en kvinna som på bred halländska berättade om gården och mejeriet. Vi fick trycka näsorna mot stora plexiglasrutor i stallarna där kossorna som väntade på nedkomst bodde. och även till den byggnad där kalvarna huserade. Inget klappa på mulen här inte... Här fick man inte ens komma nära en riktig äkta ko.
När vi kom till själva mjölkningsdelen med en av europas största mjölkningskaruseller var jag lite ouppmärksam och fattade inte riktigt hur den fungerade. Jag bad min mor att upplysa mig varpå hon började berätta om kornas juver.
- Först så blir de tvättade och sedan påsatta av den där maskinen.
Jag uppfattade att hon talade om korna varpå jag högt hojtade - Blir de tvättade och påsatta?!bröt direkt därefter ut i ett vilt frustande gapskratt, trots att jag verkligen försökte behärska mig. En dam som stod bredvid deltog i mitt muntra utbrott och buffade min, vid det här laget pionröda mor i sidan och sa - Jojo, man hör det man vill höra...!
- Ja man gör det, sa mamma och blängde surt på sin yngsta dotter. Som skrattade hela vägen hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar