I torsdags var jag med om något galet.
Jag har lagt ut en säng till försäljning på Blocket. Den står i min källare och är i mest i vägen, så för ett tag sedan bestämde jag mig för att sälja av den för en billig penning. Det var flera som hörde av sig och jag ringde upp en av dem som svarat på annonsen. Det var en man som verkade lite frånvarande, men efter ett tag kunde erinra sig att han faktiskt svarat på min annons. Han undrade var sängen fanns och jag förklarade att den fanns på Guldheden. Han var uppenbarligen inte från stan för han ville att jag skulle förklara vägen från Stigs Center där han befann sig. Jag bad honom köra till Sahlgrenska och sedan ta av mot Mölndal, svänga vänster där det är skyltat mot Guldheden och ta första vänster efter det.
Verkar det svårt?
Uppenbarligen...
Den kvällen pratade jag med honom vid fem olika tillfällen och försökte förtvivlat ta reda på 1: vart han befann sig och 2: sedan förklara hur han skulle ta sig från A till B.
Konversationen såg ut ungefär så här:
- Är du vid Sahlgrenska nu?
- Mmm, ja.
-Ok då tar du av höger där det är skyltat mot Mölndal. Ser du att du har parkeringshus på din högra sida nu?
- Ok...
- Då tar du nästa vänster, upp mot Guldheden.
*Några minuter passerar*
- Men du nu står det Mölndal här...!
-?? Ja men då har du kört för långt. Vänd och kör tillbaka.
- Mmm, tror du att jag kan dra en handbromsvändning här?
- ... Eh nja, det kanske inte är så lämpligt...
*ljud av handbroms samt skrikande däck*
- Jaha, det gick ju bra, var det vänster nu då?
- Nej, nu kommer du ju från andra hållet, då blir det ju höger. *suckar lite*
-Jaha ok.
- Har du svängt höger nu? *lite irriterad*
- Nä inte ännu.
- Var är du nu då?
- Jag vet inte...
-Men snälla du, du måste ju säga var du är så att jag kan guida dig. *märkbart irriterad*
- Aaa, men nu står det Chalmers här.
-Chalmers??!! Men då kan du ju inte ha varit vid Sahlgrenska nyss.
- Ska jag vända igen då?
*Reagerar med misstro och bestörtning, men börjar till sist garva, karln måste ju vara påtänd, eller också driver han med mig*
Så fortsatte samtalet ett tag till, han påstod att han var någonstans där han vid en kontrollfråga senare inte alls befann sig. Jag försökte om och om igen ge tydliga och raka instruktioner men till sist gav jag upp..
- Du, det här verkar ju helt galet, ledsen, men vi får lägga ner det här!
- Jaha, men jag ÄR ju på Guldheden... Någonstans...
En stund senare ringer han upp igen och säger att han är nära. Han lägger på och ringer tillbaka en sista gång några minuter senare och säger avslutningsvis:
- Du nu har jag irrat runt här i över en timme! Jag har snackat med en kille och det finns ingen sådan gata så jag skiter i det här!
Ridå!
Jag har lagt ut en säng till försäljning på Blocket. Den står i min källare och är i mest i vägen, så för ett tag sedan bestämde jag mig för att sälja av den för en billig penning. Det var flera som hörde av sig och jag ringde upp en av dem som svarat på annonsen. Det var en man som verkade lite frånvarande, men efter ett tag kunde erinra sig att han faktiskt svarat på min annons. Han undrade var sängen fanns och jag förklarade att den fanns på Guldheden. Han var uppenbarligen inte från stan för han ville att jag skulle förklara vägen från Stigs Center där han befann sig. Jag bad honom köra till Sahlgrenska och sedan ta av mot Mölndal, svänga vänster där det är skyltat mot Guldheden och ta första vänster efter det.
Verkar det svårt?
Uppenbarligen...
Den kvällen pratade jag med honom vid fem olika tillfällen och försökte förtvivlat ta reda på 1: vart han befann sig och 2: sedan förklara hur han skulle ta sig från A till B.
Konversationen såg ut ungefär så här:
- Är du vid Sahlgrenska nu?
- Mmm, ja.
-Ok då tar du av höger där det är skyltat mot Mölndal. Ser du att du har parkeringshus på din högra sida nu?
- Ok...
- Då tar du nästa vänster, upp mot Guldheden.
*Några minuter passerar*
- Men du nu står det Mölndal här...!
-?? Ja men då har du kört för långt. Vänd och kör tillbaka.
- Mmm, tror du att jag kan dra en handbromsvändning här?
- ... Eh nja, det kanske inte är så lämpligt...
*ljud av handbroms samt skrikande däck*
- Jaha, det gick ju bra, var det vänster nu då?
- Nej, nu kommer du ju från andra hållet, då blir det ju höger. *suckar lite*
-Jaha ok.
- Har du svängt höger nu? *lite irriterad*
- Nä inte ännu.
- Var är du nu då?
- Jag vet inte...
-Men snälla du, du måste ju säga var du är så att jag kan guida dig. *märkbart irriterad*
- Aaa, men nu står det Chalmers här.
-Chalmers??!! Men då kan du ju inte ha varit vid Sahlgrenska nyss.
- Ska jag vända igen då?
*Reagerar med misstro och bestörtning, men börjar till sist garva, karln måste ju vara påtänd, eller också driver han med mig*
Så fortsatte samtalet ett tag till, han påstod att han var någonstans där han vid en kontrollfråga senare inte alls befann sig. Jag försökte om och om igen ge tydliga och raka instruktioner men till sist gav jag upp..
- Du, det här verkar ju helt galet, ledsen, men vi får lägga ner det här!
- Jaha, men jag ÄR ju på Guldheden... Någonstans...
En stund senare ringer han upp igen och säger att han är nära. Han lägger på och ringer tillbaka en sista gång några minuter senare och säger avslutningsvis:
- Du nu har jag irrat runt här i över en timme! Jag har snackat med en kille och det finns ingen sådan gata så jag skiter i det här!
Ridå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar