Höstens intåg

Efter en fin sommar med mycket sol och bad och en underbar resa till Kreta tillsammans med vännerna, är sommaren nu officiellt till ända...

Hösten tassar obönhörligt närmare och för varje dag förefaller trädkronorna aningen gulare.

Det regnar alltsom oftast, och som det gärna gör på västkusten; på tvären.

På jobbet är det som det alltid är på höstarna; full fart, och även om jag tycker att det är vansinnigt roligt, så börjar det intensiva tempot sätta sig i huvudet, och inte minst på händerna. - Hur då? undrar den vakne läsaren. På händerna!?

Och jo, det är så här: När jag är uppe i varv, peppad och lite småstressad har jag en ful ovana att bita på nagelbanden... Det ser illa ut, jag vet, och det gör infernaliskt ont med de där sönderslitna fingrarna där jag ibland lyckats gnaga så effektivt att köttet ibland är blottat.

Andra människor biter på naglarna när de är stressade, men jag måste tugga på fingrarna...

Man kan lätt se mitt inre tillstånd genom att studera mina händer, om jag inte gör som jag brukar och försöker gömma dem...

Om bara några veckor är det dags att stoppa in dem i ett par handskar eller vantar, och ingen behöver se eländet, och så blir det ju extra svårt för mig att utöva min självpåtagna kannibalism.