"Om ett problem har en lösning, så är det inget problem, om det inte har en lösning kan man ändå bara skita i det!" Dessa kloka ord har jag refererat till många gånger.
En enkel devis, men ack så svår att applicera i verkliga livet; Att inte låta saker, som man inte kan påverka, beröra en.
Väder är en sådan sak. Jag vet att jag är väderstyrd. Sol gör mig glad, tunga regnmoln och blåst gör mig nedstämd. Små skitsaker i sammanhanget. Jag lever och har en förhållandevis god hälsa, en underbar familj och vänner, en sambo som jag älskar och ett hus att bo i med en härlig grön trädgård att greja i. Jag har det bra. Bättre än många andra. Så varför blir jag så missmodig och låg när regnet öser ner och tunga skyar jagar över himlen? Varför vill jag bara dra täcket över huvudet och komma fram först när solen åter visar sig?
Det gör mig skamsen. Att inte ta vara på livet, utan gnälla över väder och vind. Respektlöst på något sätt... Nu ska jag gå ut och vara tacksam. Tacksam över att jag kan gå, och över att jag kan känna regnet på min kind. Att jag kan se och höra dropparna slå emot gatan. Att jag kan känna doften av svensk sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar