Upplevde just ett stycke poetisk rättvisa när jag oförhappandes kom på en liten mus sitta och knapra på kattens torrfoder i köket.
Den dumma missen har de senaste dagarna burit in ett flertal möss som hon sedan i lekens vilda yra låtit komma undan och smita in under diverse möbler. Jag igår fångade jag en, och i morse ytterligare ett exemplar.
När jag en stund senare kom ut i köket tyckte jag mig höra ett knaprande ljud. Jag stannade till och kunde snabbt härleda ljudet till kattens matskål. Jag såg inget, men då jag böjde mig ner såg jag något vid sockeln på skafferiet. Med en kula torrfoder mellan tassarna smaskade den lille gynnaren belåtet med svansen ordentligt svept runt baktassarna.
Då jag ofrivilligt blivit lite av en expert på området, fångade jag snabbt in den under en plastburk, sköt under ett reklamblad i lite styvare papper och lyfte ut den objudne gästen. Med ett vant enhandsgrepp fick jag upp dörrens patentlås samtidigt som jag puttade upp den med foten och vänligt men bestämt kastade ut gnagaren. Nu undrar jag bara vem som sa att katter är intelligenta djur...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar