Jag och J satt för några veckor sedan och tittade på Veckans Brott där de visade ett inslag från Stockholms prostitutionsgrupp.
Två civilpoliser hade span på en lägenhet där det enligt ett tips förekom organiserad prostitution. Mycket riktigt. Efter en stund dök en ung kille upp, ringde ett samtal utanför porten och blev insläppt. Efter ca 30 minuter var affärstransaktionen klar och killen var på väg ner för trapporna efter att ha köpt sex av en mycket ung tjej som inte talade svenska. När han förstod att "jag hälsade på en kompis" inte fungerade då han inte kunde uppge kompisens efternamn erkände han med förklaringen att hans flickvän var gravid och inte ville ha sex och att han därför var "tvungen" att köpa sex...
J tyckte det lät väldigt konstigt men jag var inte förvånad för jag har hört det förut. Diskussionen mynnade ut i vem det egentligen är som köper sex; alltså hur ser den typiske torsken ut?
Svaret är lika enkelt som skrämmande: Som vem som helst. Det är din sambo, din granne, din pappa, din bror, din son, din arbetskamrat eller ditt barns tränare. Sexköpare finns i alla samhällets segment. De är arbetslösa och företagsledare, förmögna och de som lever på bidrag. De är unga, gamla, smala, tjocka, snygga och fula.
Det är män (till övervägande delen) som tycker att det är helt OK att köpa sex av en ung tjej från öststaterna på en smutsig madrass i en lägenhet, där de rimligen borde förstå att det inte rör sig om en frivillighet och den seglivade myten om den lyckliga horan...
Men vad skulle hända om det skulle vara torskens dotter, syster, mamma eller granntös som lurades till ett land under förespegling om ett jobb, och på plats fick sitt pass beslagtaget, visades till ett rum där hon under hot och ofta våld får förklarat för sig att hon har en skuld till hallicken som tagit hit henne och att hon bara kan jobba av den genom att sälja sex? Hennes enda chans att försörja familjen hemma är att ställa upp och hålla tyst.
Vad som skrämmer mig ännu mer är de som tittar på, säljer och delar barnpornografi. Vad är det för sjuka människor som finner nöje och sexuell upphetsning att se barn bli utsatta för våldtäkter och övergrepp? Svaret är tyvärr detsamma. Det är inte störda ensamvargar som sitter i källare och likt råttor lever i den undre världen.
Det är till synes vanliga människor. Helt vanliga män som har sociala nätverk och en i övrigt normal livsstil. De du aldrig in din vildaste fantasi skulle kunna föreställa dig något så hemskt om.
Vad har man för värdegrund om man tar sig rätten att kränka någon annan människa eller bidra till att någon annan gör det?
Det handlar om tillgång och efterfrågan. Om det inte finns någon efterfrågan så kommer det inte att finnas något behov att tillgodose. Jag tror att vi måste börja tidigt. Redan på förskolan har vi likabehandlingsplaner och samtal om rätten till sin egen kropp. Vikten av att visa varandra respekt och "vara snälla". Så enkelt det låter, men alla förövare har ju också en gång varit barn, vilket kan vara svårt att tänka sig ibland. Så var gick det snett? Var i livet blev det OK att köpa sex och titta på barnporr?
Jag vet inte, men när jag ser artikeln om att rättegången är inledd mot en 62-årig man som haft 1,5 miljoner barnporrbilder i sin dator och pekas ut som spindeln i nätet i ett omfattande barnporrnätverk så vill jag bara skrika. - Dö din jävel, dö!
Sedan sansar jag mig och tänker att det var en person som åkte fast och kanske kan det rädda några barn, även om jag vet att mörkertalet är stort och varje barn som utsätts är ett barn för mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar