Gilla läget...

Men suck...!
Precis när jag har sjungit vårens lov och hyllat ljusets återkomst så slår det om och vädergudarna behagar skoja till det, genom att vräka ner några skopor snö över staden... Många luttrade vårvurmare nickar lite förnumstigt och pratar om bakslag, aprilväder och att man får gilla läget... Jag har ibland väldigt svårt för det uttrycket. Vaddå gilla läget?! Jag förbehåller mig rätten att ogilla läget! Nu är det vår, punkt!
Ett annat uttryck som stundom vållar mig högre puls och i förekommande fall ursinne och grön rök ur näsan är - Så är det...(!)
Ett sådant fruktansvärt onödigt påstående om en uppkommen situation eller företeelse, som sällan, eller aldrig är av det behagligare eller trevligare slaget.
Att få ett - Så är det kryddat med ett lite försmädligt beklagande leende är det värsta som finns. Vad är syftet kan man ju undra? Tröst? Uppmuntran? Inte alls: Strö salt i sår bara! Vrid om kniven! Rub it in!
Nä tack! Bespara mig alla överflödiga kommentarer.*Fnys* Låt mig lida ifred fram tills det blir vår, på riktigt!